Caminante under segel igen!
Det blev mycket fiske på Ascension som sagt. Bottenmete, men också ett par omgångar trawling, d.v.s. fiskedrag efter båten i tre knop. Gud vad det nappar, hinner knappt få ut linan igen, innan där kämpar en ny fin fisk. Men nu är frysen nästan full, riggen dinglar av torkad fisk, och vi har knappt ätit annat än fisk i alla dess former, de senaste två veckorna.
Två dagar efter den första stora fiskrensningskvällen gav hajarna upp med sin patrullering runt båten. Då passade jag på att ta fram dyk-grejorna och skrubbade botten ett par timmar inför avseglingen. Dessutom var det nu ett bra tillfälle att ta med Dave från Flower Girl på ett par dyk. Det ena var på 25-20 meters djup i närheten av båten, där hundratals av de fiskar som omgärdade oss nyfiket fick chansen att ta en titt på oss landmonster. Vi gjorde också ett dyk ut till ett rev på 18 m, SW om ankarplatsen. Siktdjupet är runt 50 meter, helt fantastiskt. Massor av stora muränor, gropers med flera, men efter en stund fick vi också sällskap av en jolle-stor haj som cirklade allt närmare, så vi avslutade dyket i förtid och gjorde en fisketur en bit bort istället. Dagen därpå klarerade vi ut och hade avskedskalas ombord på Flower Girl med Kim, Zack och Dave. Fantastisk vilken matlagningsmästare Kim är! Såna läckerheter hon trollade fram!
Så blev det då dags. I går kastade vi loss. Sista natten låg vi vid en boj, för vid vår vanliga ankarplats låg ett par bogserbåtar med en stor slang och utförde något slags arbete. Beslutet var taget och vi satte segel mot Azorerna, nästan en månads segling bort. Till vår lycka kunde vi fylla på förråden av färskvaror innan vi stack. Det hade just öppnats en ny mataffär i byn, en filial från en mataffärskedja de har på Falklandsöarna. Vilket sortiment! Smaskiga ostar, billigt bacon, fräscha grönsaker m.m. i samma anda. T.o.m. obegränsat med ägg! På St. Helena fick vi bara köpa sex ägg, och det efter att ha frågat otaliga gånger i alla affärer under hela vår tid på denna fantastiska ö. Så, vad gäller proviantering är Ascension en höjdare (så länge den nyöppnade affärens lager nu varar…).
Seglingen är bekväm där vi är nu, 15 knops vind snett akter ifrån, våghöjden är helt OK, ingen klagar. Det regnade lite under natten, men bara ett helt stilla regn, inga stormiga squall-byar. I morse fick vi en 30 kg wahoo på kroken på en av våra fyra linor och jag kämpade för att få upp den, men tvekade i sista ögonblicket då den skulle över mantåget. Den våldsamt sprattlande bjässen i änden på ståltafsen fick skinnet att börja gå sönder på båda mina händer, så jag stödde stållinan mot trärelingen några sekunder vilket gav teaken djupa skärsår, och tack vare den stummare linan slet fisken kroken ur munnen och försvann. Jag kände mig ganska fånig. Exakt samma sak hände på Nukuhiva i Marquesas. Så, planen för nästa wahoo-landning är att antingen få en snara runt stjärten, som vi gjorde med segelfisken, och ta upp den med ett fall, eller att lyfta den i kroken över relingen via ett mycket töjigt fallrep från masttoppen, så att den inte ska få chansen att slita ut kroken. Problemet är att allt måste gå ganska snabbt, annars rycker den sönder lina och krok. Relingen är för hög för huggkrok tror jag (och vi har ingen så stor) och jag tvivlar på att jag är stark nog att hantera en så tung fisk i änden på en tre-fyra meter lång båtshake. Problemet med wahoo är att de är lika långa som jag, betydligt mer vältränade och explosivt galna när de kommer upp ur vattnet. Nu simmar den rackarn lyckligt i sitt hav, skaffar många barn och undviker förhoppningsvis krokar i framtiden. Vi lider ingen nöd, så det kanske var bra som skedde, även om blåmärkena på händerna ömmar. Damen, som klarerade in oss sa, att Ascension har en 200 sjömil ekonomisk zon, d.v.s. fiskebåtar måste betala för att få fiska innanför den linjen (men det lär vara ovanligt att någon gör det). Det är nog på grund av denna restriktion som fisket är så bra. Precis söder om 200-milsgränsen såg vi mycket aktivitet med långliner-båtar, så jag antar att vi snart får se AIS-ploppar dyka upp, som markerar flötena i ändarna på de oräkneliga sjömil långa linorna med krokar, som tar allt i dess väg. Vi är 182 sjömil från ön nu, så det borde börja alldeles strax.
Gustaf 20/4 kl 20.15 05 48’S 16 37’W