Ekonomi i en annan värld
Karin är OK igen nu och kunde hålla armen uppe i dag, så mitellan hängde inte med på senaste utflykten. Skönt! Om det beror på antiinflammatoriska preparat eller trots dem är inte så lätt att veta. Vi är inte mycket för att knapra piller (högmod eller tro på evolutionens framgångar torde vara osagt).
Vi har haft lite båtunderhåll de senaste dagarna. Vi hade fått fukt i skåpet med spelen, pusslen och musikinstrumenten och en massa annat. Ovanför sitter ett av fönstren som vi bytte i juli-augusti och ovanför det en mantågsstötta, som åtminstone teoretiskt sett också kan läckt. Fönsterramen togs bort, och inspektionen avslöjade att fönstret var monterat exemplariskt. Mantågsstöttan sitter inträtt i ett grovt rostfritt rör, c:a 50 mm yttermått, 30 mm inner. Det är svetsat direkt i däcket, så det skulle kunna ha rostat hål i mitten. Jag kapade bort röret och inspekterade. Korrosionen hade tagit ca 1 mm plåt på 30 år. Här är plåttjockleken 10 mm, så det borde återstå 270 år innan det verkligen går hål. Ämnesröret svetsades tillbaka, men mitten täpptes till med rostfri svets så jag besparar ägarna att år 2283 att göra om detta. Slutsatsen blev att det efter fönsterläckaget inte torkat ut helt och när vi sedan seglade hårt så det lutade kom lite av fukten fram. Skåpet skurades ordentligt, torkades ur, fick stå ett dygn tillslutet med en skvätt 100% ättikssyra på ett fat, vilket dödar ev. mikroorganismtillväxt. Sedan målade vi ett par strykningar med vit Pilot II från Jotun. Det är en jättebra alkydfärg som många träbåtar i Västindien målas med. Täcker bra (2 stryk tillräckligt utan grund), lättarbetad och torkar snabbt, samt är billig som all industrifärg, ca 100 kr/litern. I morgon kan vi åter packa undan den stora hög av pussel m.m., som nu belamrar salongen. När jag ändå vinkelslipade och epoximålade tog jag en fläckbekämpningsomgång på däck.
I går gjorde vi en heldagstur i staden och började med att ta taxi dit, cykeltaxi. De flesta taxiar är just “bici-taxi” här. Föraren var lite svettig när vi var framme, men vi har förstått att de som kör taxi här har den högsta månadslönen av alla yrkesslag, (möjligen undantaget politiker), och han såg väldigt nöjd ut när han fick tre dollar för prestationen. En ännu icke verifierad källa här påstod att läkarlönen är 25 us dollar per månad. Jag lovar att undersöka detta närmare, men det är helt klart att lönerna är låga och lägenheterna nästan gratis. Apelsiner kostar 1.50 kronor per kg, tomater 2-3 kr och 25 frallor får man för 5 kronor. Ost ligger på strax under 20 kronor kilot. Så vitt vi sett finns allt man kan önska sig att köpa, men allt som är importerat och lite onödigt eller lyxbetonat är betydligt dyrare än lokalproducerat. En vanlig 70 cl blended wisky typ Red label kostar 150 kronor medan en lokal enkel rom (mycket god!) kostar runt 20kr/liter och 40-50 kr för de lite finare märkena av långlagrad vara. När vi var på stan i går gick vi på glasskaffeet Koppelia där alla lokala går. Jättegod hemgjord glass på stora tallrikar. Pris 12 öre per kula! Ananas, apelsin, banan och kokos. Familjen köpte 12 kulor tillsammans och vi blev mycket mätta och belåtna och hade då spenderat 1.44 kronor tillsammans. Svårt att säga att de lokala är fattiga, när köpkraften ändå är såpass god, men ingen har ju råd med snitsiga datorer och BMW, något de handelsbalansansvariga lär vara mycket nöjda med. Vi brukar stanna på några olika fik på vägen hem när vi är på utflykt. Det är mycket kubaner ute på alla musikställena och ölkaffeerna. Där äts det, tas en öl eller smuttas på lite rom medan solen går ner. Ofta finns ett liveband (ibland lite smörigt, typ Julio Iglesas, ibland mer instrumentalt, men såklart många gånger musikanläggning och då ofta traditionell kubansk musik typ Buena Vista social club etc. I går käkade vi fin senlunch på en restaurant. Då hade vi egen gitarrtrubadur, jätteduktig! (19 dollar blev notan, 120 kr, för familjen, inte utan man blir lite extra generös med dricksen).
Gustaf 01.30GMT 2 Dec 2013, Cienfuegos