Informationsdrev i Suva
Anders har lämnat oss och flugit till Sydney. Vad tomt det blev här utan honom! Men ankarplatsen har snabbt fyllts ut med fyra barnbåtar. De tio ungarna (8-14 år) lever loppan på yachtklubbens gräsytor, och i varandras båtar, och det har blivit både bio och nöjesfält. I eftermiddag lekte alla här ombord med alla klä-ut kläder. I kväll sover alla över i amerikanska segelbåten Nirvana. Måste vara rätt trångt och med hög stämning där just nu!
I morse bjöd vi över paret Astrid och Ben från holländska Gaia, för att höra mer om deras segling i sydostasien, Papua Nya Guinea, Salomonöarna och Vanuatu. Även Hans och Katrien från belgiska Nautilus var med. Vi troligen kommer att segla parallellt in i Indonesien via norra Papua Nya Guinea.
Vilka öar besökte Gaia, vilka gillade de bäst? Hur gjorde de med pengar? Malariamedicin? Var kan man köpa mjöl och mjölkpulver? Vad kan man köpa överhuvudtaget?..Vad skall man byta till sig frukt och grönt med? Kan man smygstanna på vissa öar utan att klarera in? Hur är det med krokodilerna? osv osv… När Anders var med ombord flinade han åt hur våra samtal ofta gick med andra seglare. Det är ofta ett utbyte av information av praktiskt karaktär. Just Suva där vi är nu, är troligen sista storstaden vi får se på ett år. Kommer vi att kunna köpa kaffe, toapapper eller tandkräm i Honiara, Kavieng, Jayapura eller Sorong? Malda kaffebönor går knappt att köpa här på Fiji.
Vi läser flitigt på noonsite, och på andra båtars hemsidor, för att skaffa information om platser vi kan stanna på. Gustaf laddar ner satellitbilder för Sasplanet. Sasplanet känns revolutionerande för navigationen i denna delen av världen, och det förstår man även på Bens och Astrids berättelser. De har kunnat besöka öar där mycket få har seglat förut. Med en GPS-puck och en gratis nerladdad satellitbild på datorn kan du relativt tryggt gå för motor in mellan rev, och ankra överallt där det är klart vatten, besöka områden som folk inte vågat segla till tidigare för att pappers- och elektroniska sjökort varit så dåliga.
Vi hade så kul med Astrid och Ben att de stannade ända till åtta på kvällen! Ben och Gustaf pratade nästan mer än vi damer. De tycks vara precis lika händiga och intresserade av samma saker båda två.
Dagens sista timmar är dock inte så lugna som man kunnat hoppats Dieselgeneratorn bullrar, Gustaf håller på med batterivård. Jag tror han får ta det trista beslutet att köpa fler stora batterier här i Suva (vi bytte fyra i Nya Zeeland). En annan känner sig betydligt bättre lottad, jag tänker krypa ner i sängen med en present från Astrid – eboken “The sex lives of Cannibals” av Maarten Troost. Kan inte bli annat än spännande läsning, tycker jag…
Tina, 10.42z, 5 juli 2015, Suva, Fiji