Sportlov med ömma fötter
Veckan har gått i en rasande fart. Vi har varit riktiga turister dessa dagar och gjort många heldagsutflykter till nationalparker, gått längs vandringsleder, och tagit dopp i bassänger nedanför vattenfall. Ön är bergig, med vulkaner, varma källor och regnskog. Det är fantastiskt fint, och en omväxling till den något torrare naturen på Bequia. Vid två tillfällen har vi åkt med de lokala minibussarna ner till huvudstaden Roseau och därifrån fortsatt upp i bergen. Det är också ett litet äventyr i sig att titta på alla män och kvinnor i bussarna, deras roliga frisyrer, med flätor och trasslade hårsnoddar, gärna med lite färg i också.
Idag är det lördag, och vi beslöt att vila fötterna. Vid lunch tog vi gummibåten in till piren i centrala Portsmouth för att handla grönsaker och frukt på den lokala marknaden. Man känner sig som världens mest lättlurade turister när man stegar fram för första gången på en sån lokal marknad. Vi ser väl rätt roliga ut. Gustaf påminner mig om Lasse Åberg i Sällskapsresan – han ler hela tiden (han njuter egentligen av folklivet). Jag ser säkert mer sammanbiten ut (påtagen reseledarroll…). Jag är fullt upptagen med att scanna utbudet och att se till att ungarna inte blir påkörda eller trillar ner i de djupa betongvattendikena som delar av vägen från trottoaren. Bananer är nästan den enda frukten ungarna riktigt gillar. Fast när vi kom till marknaden, var alla gula bananer slut – ni skulle ha kommit tidigare, sa folk. Vi får till slut med oss kanske fyra kilo gröna bananer, som vi köper från en familj som står och säljer varor vid deras flakbil, sonen i våra barns ålder. Gustaf köper
fem stora grapefrukter för fem SEK, helt klart den billigaste frukten man kan köpa. När fadern öser ner fem till i Gustafs väska säger vi inte nej. Två grapefrukt extra, som bonus får vi, när vi också köper deras dyra morötter. och håriga sötpotatis. Hos en annan försäljare köper vi en grön papaya. Matlagningspapaya, säger hon. Undrar hur vi skall laga till den? Koka med eller utan skal? Lokalt odlad tomat för 25 SEK kilot, dyr fast ljuvligt god, små gurkor, slät sötpotatis, “platana banana” som är matlagningsbanan. Ett kilo pumpa. Vi har börjat uppskatta pumpa mer och mer, har bara gjort soppa än så länge. Fem passionsfrukter, ni skall pressa dem och göra juice, sa den enarmade äldre försäljardamen. Jag kunde ha köpt allt hon hade, hon hade ju bara en arm. Sen gjorde vi ett missköp med en konstig saft, maypi (?), för den smakade hemskt. Hoppas att den hemmagjorda kokosnötsoljan är mer prisvärd.
Den är spännande att laga mat med de lokala råvarorna. Vi har helt klart ett helt annat mathushåll jämfört med hemma. Barnen är väl halvnöjda med all vegetarisk mat, de är ju uppvuxna med köttbullar, hamburgare och spagetti med köttfärssås. Vi äter mycket mindre kött nu, i stället mer linser och bönor. Och när det serveras kött blir det extra uppskattat. Här på ön verkar det vara kycklingkött som gäller. Överallt på gatorna och runt husen går det tuppar, hönor och kycklingar.
/Tina 01.30z 24/2-2013 Portsmouth, Dominica 15-34.80’N 61-27.88’W